Inspiration!
Kolla in den här killen och kärleken mellan honom och hans pappa. Så vackert och så inspirarande...
http://www.youtube.com/watch?v=92edlt39C8A&feature=player_embedded
En artikel värd guld!
Den handlar om hur tjejer inte ska slösa bort otaliga timmar på löpband och crosstrainer utan istället våga sig in bland det silverskinande stålet och lyfta tungt, tungt, tungt!
Ta en titt på dig själv efter att du sett det här...
Tack Nick Vujicic för att du är en sån otrolig människa.
Tack!
GE INTE UPP!
Ge inte upp, för du har ingen aning om vart du kommer ta dig själv i framtiden.
I Spotlighten idag...
En god, grym och modig tjej med huvudet på skaft.
Idag skrev hon på sin blogg om Motivation och risken för avsaknaden av den och vad gör vi när vi hittar sånt som kan inspirera och hjälpa andra att nå sina mål?
Jo, vi sprider vidare.
Tack ÅSANS TRÄNING; KOST & TANKAR!
Gästinlägg:
"Att jaga undan tvivlen....
Synkroniserar iphonen så då kan jag ju passa på att skriva ett till inlägg. Tänkte skriva om motivationen och hur jag tänker göra när den sviker och man vill slänga allt åt sidan.
Även om det fysiska är viktigt, så är det mentala en av de största grejerna att jobba med oavsett åt vilket håll du vill se din kropp utvecklas. För alla blir vi trötta, hungriga, trötta och sjuka ibland. Min tips är att tänka efter före, skriv ner varför du gör det du gör, inte bara vad dina mål är utan vad vill du åstadkomma med det, vilka känslor tror du kommer komma med att slutföra det. Den kan du ta fram i stunder när allt bara känns blä och fundera om inte känslan av att ha slutfört det, av att ha slutat ha ont, kunnat ha de där kläderna utan att känna sig obekväm gör det värt att fortsätta.
Men tänk även efter, var är din svagheter och styrkor. Triggar trötthet och hunger fram chokladsuget, är det hopplöst att komma ut när du väl landat i soffan. Planera och ha kontrollfrågor färdiga. Ta med träningsväskan så du besöker gymmet innan soffan. Diskutera med dig själv, när du fastnar framför godishyllan på ica säg saker till dig själv som "är det inte bara hungern som talar, vet du vad om du fortfarande är sugen efter middagen så får du promenera tillbaka hit och välja ett avsteg men annars så får det vara", "hade inte du ett par byxor som du ville få sitta som en smäck? tror du att den där chokladen är ett bra steg mot det?"
Ni vet den där djävulen och ängeln som sitter på vardera axel, ta över deras röst, bli den som sitter på din egen axel och ifrågasätt alla negativa tankar och ursäkter till dem inte håller längre.
När livet sliter och drar, minns att det alltid kommer göra det i någon utsträckning och prata med dig själv om du verkligen vill starta om senare från början bara för att det är jobbigt nu, vore det inte enklare att slutföra projektet den här gången.
Helt enkelt bli din egen bästa vän och minns att en vän är ingen som bara jamsar med, den vill ditt bästa och ifrågasätter därför dåliga tankar och mönster.
Det här är hur jag väljer att göra det iaf.
/Åsa
GLÖM NU INTE ATT TITTA IN HOS HENNE OCH LÄMNA NÅGRA RADER
- HON KOMMER BLI JÄTTEGLAD!
Klicka här!
Vilken väg tar du idag?
Vet det!
Vem vill Du vara?
Nu ska jag röra mig mot sängen och jag ska somna med just den här raden i mina tankar.
Jag vet vem jag vill vara och jag vet vilka mål jag ska nå.
En stark och välmående kropp är inget som kommer ges till mig,
den är något jag måste ge mig själv genom att fortsätta min resa att förändra det jag vill ha förändrat.
Imorgon fortsätter jag att skapa den Robine jag vill vara.
Kärlek.
PEPP.
PEPP.
PEPP.
PEPP.
Ni är så modiga!
Titta här vilken fin sammanställning vi fått från en av våra deltagare Jasmin.
Bilderna är från andra GRYMMA DELTAGARE som trotsat sina nojor kring kroppen, tagit förebilder och bestämt sig för att lägga upp dom på bloggen.
Flera av er har i era inlägg uttryckt ångest och vånda över att göra det - men ni gjorde det i alla fall.
Allt mitt, heja heja går till er för FY BUBBLAN va ni är modiga!
PEPP,
Robine
Du är en käpp!
Du läste rätt.
Du är en käpp.
En käpp i ett skört hjul som du vill ska rulla framåt men som du av rädsla inte släpper iväg.
Förr var jag kung, drottning, grundare och 100% nyttjare av ursäkter.
Jag har skrivit ett inlägg om det förut men det är värt att tas upp flera gånger.
Detta om varför vi skapar ursäkter till att inte göra ditten och datten är för att vi helt enkelt inte vill göra den.
Det kan handla om rädsla, lathet, ointresse etc.
I frågan om viktnedgång är det nästan uteslutande lathet och rädsla som hindrar oss från att nå dem mål vi vill nå.
Lathet för att det är mycket mer bekvämt att stanna inne. Vanedjur som vi är så är inte rörelsebehovet hos någon som är van vid att vara stillasittande särskilt högt.
Rädsla för att det är läskigt att utmana sig själv och det är ännu läskigare att bränna sina trygga broar. Om jag bestämmer mig för att jag inte kan gå ut och gå för att jag har ont i knäet då kan jag alltid använda mig av det och behöver därför inte gå ut.
Rätt?
Fel!
Ut och gå ändå. Så länge du inte har så ont att du gått till en läkare som uttryckligen förbjudit dig att använda knäet - gå ut och gå ändå. Ganska snart kommer du känna att det där ontet i knät försvinner eller kanske rent av att det faktiskt aldrig var där på riktigt.
Det finns orättvist många skydd för dig att använda också.
För kallt.
För regningt.
För varmt,
För blåsigt.
För snöigt.
För lite tid.
För lite pengar.
För lite kläder.
För mycket huvudvärk.
För mycket ja-ba-orkar-inte.
För mycket mörker.
För mycket värk.
För mycket TV.
För mycket blablablabla.
Vill du ha förändring?
Vill du nå de mål du satt upp för dig själv?
Är du beredd att göra det som krävs och jobba mot att sluta tycka att allt är ett straff?
Då måste du bestämma dig!
"Om du alltid gör som du alltid har gjort, kommer du alltid få det du alltid har fått."
Detta är ett ordspråk som används ofta och som jag älskar.
Jag tog hjälp av det i jobbiga, obekväma, fan-jag-vill-inte-vara-här stunder och om du vill att det ska funka på dig med så kommer det göra det.
Du kan inte vänta på att det ska komma till dig.
Du måste VILJA.
För ett år sedan var jag kung, drottning, grundare och 100% nyttjare av ursäkter.
Idag var jag ute på en 100 minuters rask promenad på halkigt väglag, i snömodd, i kraftigt snöfall, med barnvagn och med hund.
No more excuses!
Det finns inga omvägar.
Ingen kommer göra den här resan åt dig.
Ingen.
Det jag skriver låter kanske hårt för många av er men ni ska veta att allt jag säger, säger jag med kärlek och djup förståelse.
Orden är raka och hårda för iband krävs det att dom är det.
Ibland kan man inte bli klappad medhårs.
Ibland krävs det att någon skakar om en och vågar säga en sanningen.
Jag är glad att jag hade den Någon i mitt liv och att jag tillslut bestämde mig för att inte ta det hon sa som en förolämpning utan som en konstruktiv sanning.
Tack vare henne fick jag upp ögonen för hur olycklig jag egentligen var i min 113 kilos kropp och tack vare alla hårda, raka, kärleksfulla ord kunde jag äntligen släppa taget om min offerroll, ta kommando över mitt eget liv och sluta tycka synd om mig själv.
Tack Duvetvem!
All ni där ute som känner er träffade... Ni ska veta att ni är fantastiska och att ni bara av att ha kikat in här på bloggen har tagit ett steg i rätt riktning för det måste innebära att ni är nyfikna på hur andra har gjort. Det kanske känns omöjligt just nu men jag lovar dig att om du orkar kämpa för dig själv en stund framöver så kommer saker och ting snart flyta på.
Om du undrar något - vad som helst - tveka inte att fråga.
Lämna en kommentar så ska jag besvara din fråga så gott jag kan. Antinger per mail eller i ett inlägg på bloggen.
KRAM!
Robine
Medan du väntar...
Åh vad jag önskar att man kunde hitta "Motivation på burk" bland andra livsmedel i matbutiken.
Skulle inte det vara en väldigt bra affärsidé va?
Små konserver fulla med motivation. "Ta tre betala för två".
Men NEJ! Det finns inte.
Jag får minst ett mail/kommentar i veckan från läsare som berättar sin historia och det finns två nyckelrader som binder samman dem alla...
"Jag fattar inte hur jag kunde låta det gå så långt..."
"Nu väntar jag bara på motivationen som ska komma sen ska jag..."
...och det skär i mitt bröst varje gång som jag får säga att den där motivationen du så gärna vill ha - den kommer inte komma av sig själv. Inte för många i alla fall.
Vad som glöms bort medan man väntar på att Motivationen ska komma är att vikten inte står still. Nejnej, medan du väntar kommer vikten med största sannolikhet sträva högre och högre upp. Och DET är sanning.
När sedan Motivationen kommer av sig själv, eller när du sett till att skaffa dig den så kommer din startvikt inte vara X utan ha gått upp och blivit ett XY.
Jag minns när jag plötsligt en dag vägde 80 kilo.
Jag var 18 bast då och med tårar rullandes ner för kinderna tänkte jag:
Sen satte jag mig och väntade på Motivationen.
Följande två år gick jag upp till 86 kilo.
Under hösten 2004, 20 år gammal, började jag jobba ihop med en kille som var träningsfreak och som mer än gärna gav mig tips och han ringde mig varje morgon och väckte mig så jag kom ut på morgonpromenader. Den hösten gick jag ner till 77 kilo. Det tog två år för Slumpen och Motivationen att hitta mig.
Två år och sex kilo!
Sen började jag på folkhögskola.
När första terminen var slut, maj 2005, kom jag hem och ställde mig på vågen.
Den visade 90 kilo.
Jag hade gått upp 13 kilo på fem månader och jag tänkte:
Sen satte jag mig och väntade på Motivationen.
Igen.
Följande 2 år gick jag upp 15 kilo.
Vintern 2007 vägde jag 105 kilo och jag frågade mig igen...
För varje gång jag frågat mig själv detta har jag känt mig mer och mer ledsen och mer och mer uppgiven. Målet hamnade bara längre och längre bort...
Vad jag vill med den här texten är att få dig att förstå att medan du väntar på Motivationen kan den sväva längre och längre bort från dig och ju högre upp vikten klättrar ju svårare känns det sedan att ta itu med den.
Hade jag inte väntat på Motivationen i min 80-kiloskropp så hade jag bara haft en resa på 13 kilo.
Till slut hade jag en viktnedgång på 45 kilo framför mig när jag äntligen skaffat mig den där Motivationen.
Jag tänkte på den aktivt.
Jag gjorde listor på allt som kunde tänkas motivera mig att starta min resa.
Jag skaffade mig verktygen jag behövde och jag skaffade mig stödet från min omgivning.
Du kan gå ner i vikt.
JO, DU KAN VISST!!
Du måste bara tro på det.
Du måste bestämma dig för att tro på det och JA, du måste kämpa jävel i början.
Du som hakat på mina och Jasmins utmaningar kanske redan gjort en motivationslista, men om du inte gjort en - gör en! Och inte bara inuti skallen utan printa ner den på papper så du kan se framför dig vad det är du allra helst vill ha i livet.
Just det... Livet.
För det är det den här kampen handlar om.
Det är din rätt till ett lyckligt liv och det är bara du som ska sätta kraven för den lyckan.
Skriv ner det också.
Hur?
Och vad ska du göra för att komma undan att hamna i samma situation igen, fast med ytterligare 5-10 kilo på kroppen?
Allt jag skriver till er skrivs med kärlek och med en enorm önskan att även du, och just du ska nå dina mål.
Raka sanningar må vara dem som gör ondast, men det är också just dem som kommer stärka dig i slutändan.
Tro på dig själv.
Tro på dig själv.
Tro, på dig själv!
Så här såg det ut för mig medan jag väntade...
