Japp.
Du läste rätt.
Du är en käpp.
En käpp i ett skört hjul som du vill ska rulla framåt men som du av rädsla inte släpper iväg.

Förr var jag kung, drottning, grundare och 100% nyttjare av ursäkter.
Jag har skrivit ett inlägg om det förut men det är värt att tas upp flera gånger.
Detta om varför vi skapar ursäkter till att inte göra ditten och datten är för att vi helt enkelt inte vill göra den.
Det kan handla om rädsla, lathet, ointresse etc.

I frågan om viktnedgång är det nästan uteslutande lathet och rädsla som hindrar oss från att nå dem mål vi vill nå.
Lathet för att det är mycket mer bekvämt att stanna inne. Vanedjur som vi är så är inte rörelsebehovet hos någon som är van vid att vara stillasittande särskilt högt.
Rädsla för att det är läskigt att utmana sig själv och det är ännu läskigare att bränna sina trygga broar. Om jag bestämmer mig för att jag inte kan gå ut och gå för att jag har ont i knäet då kan jag alltid använda mig av det och behöver därför inte gå ut.
Rätt?
Fel!
Ut och gå ändå. Så länge du inte har så ont att du gått till en läkare som uttryckligen förbjudit dig att använda knäet - gå ut och gå ändå. Ganska snart kommer du känna att det där ontet i knät försvinner eller kanske rent av att det faktiskt aldrig var där på riktigt.

Det finns orättvist många skydd för dig att använda också.
För kallt.
För regningt.
För varmt,
För blåsigt.
För snöigt.
För lite tid.
För lite pengar.
För lite kläder.
För mycket huvudvärk.
För mycket ja-ba-orkar-inte.
För mycket mörker.
För mycket värk.
För mycket TV.
För mycket blablablabla.

Vill du ha förändring?
Vill du nå de mål du satt upp för dig själv?
Är du beredd att göra det som krävs och jobba mot att sluta tycka att allt är ett straff?
Då måste du bestämma dig!

"Om du alltid gör som du alltid har gjort, kommer du alltid få det du alltid har fått."
Detta är ett ordspråk som används ofta och som jag älskar.
Jag tog hjälp av det i jobbiga, obekväma, fan-jag-vill-inte-vara-här stunder och om du vill att det ska funka på dig med så kommer det göra det.
Du kan inte vänta på att det ska komma till dig.
Du måste VILJA.

För ett år sedan var jag kung, drottning, grundare och 100% nyttjare av ursäkter.
Idag var jag ute på en 100 minuters rask promenad på halkigt väglag, i snömodd, i kraftigt snöfall, med barnvagn och med hund.

No more excuses!

Det jag skriver låter kanske hårt för många av er men ni ska veta att allt jag säger, säger jag med kärlek och djup förståelse.
Orden är raka och hårda för iband krävs det att dom är det.
Ibland kan man inte bli klappad medhårs.
Ibland krävs det att någon skakar om en och vågar säga en sanningen.
Jag är glad att jag hade den Någon i mitt liv och att jag tillslut bestämde mig för att inte ta det hon sa som en förolämpning utan som en konstruktiv sanning.
Tack vare henne fick jag upp ögonen för hur olycklig jag egentligen var i min 113 kilos kropp och tack vare alla hårda, raka, kärleksfulla ord kunde jag äntligen släppa taget om min offerroll, ta kommando över mitt eget liv och sluta tycka synd om mig själv.
Tack Duvetvem!

All ni där ute som känner er träffade... Ni ska veta att ni är fantastiska och att ni bara av att ha kikat in här på bloggen har tagit ett steg i rätt riktning för det måste innebära att ni är nyfikna på hur andra har gjort. Det kanske känns omöjligt just nu men jag lovar dig att om du orkar kämpa för dig själv en stund framöver så kommer saker och ting snart flyta på.

Om du undrar något - vad som helst - tveka inte att fråga.
Lämna en kommentar så ska jag besvara din fråga så gott jag kan. Antinger per mail eller i ett inlägg på bloggen.