Förr satte jag aldrig upp mål för jag var så rädd för att misslyckas och av samma anledning utmanade jag aldrig mig själv till någonting. Det var mycket mer bekvämt att bara… leva på.

Idag älskar jag utmaningar!
Jag använder dom för att nå det faktiska viktmålet men på köpet får jag även ett höjt självförtroende.
Det spelar inte så jättestor roll hur utgången av det hela blir.
Ta t.ex. den gången jag skulle göra knäböj i smithmaskinen* för första gången.
Jag hade sneglat på den där jävla makapären länge men aldrig vågat tills plötsligt en dag när Daniel, min sambo, bestämde åt mig att det var dags att komma över min tröskel.
Jag ställde mig framför skivstången och började skaka i hela kroppen.
Jag ställde mig under stången och placerade den bakom nacken.
Jag grät.
Jag ville inte.
Jag var så rädd för att misslyckas och jag var så obekväm med allas blickar (som egentligen inte alls var riktade på mig!).
Jag gjorde två rädda småböj, tittade på Daniel och vädjade om att få sluta men han lät mig inte…
Jag skulle göra sex knäböj.
Framför smithmaskinen finns en stor spegel.
I spegeln såg jag en högröd svag version av mig själv – jag gillade inte den synen.
Jag skulle bevisa för mig själv att jag kunde.
Jag ruskade om huvudet, spände blicken i mina tårfyllda ögon och tog ett djuptandetag… sen gjorde jag sex djupa knäböj!
So what hur de såg ut!
So what om de var helt korrekta?

Det viktiga var att jag antog utmaningen och trotsade min rädsla om att inte lyckas…

Mitt självförtroende steg till skyarna den dagen.
Likaså dagen jag vågade springa, dagen jag vågade bada offentligt och dagen jag gjorde min allra första hjulning.

Under de här 100 dagarna ska jag tappa de sista kilona så jag når min riktmålvikt och jag ska lära mig att poia samt blåsa eld.
Om jag är rädd?
Lite.
Om jag ska ta mig förbi den rädslan?
Lita tryggt på det.

Lita tryggt på det...

*Smithmaskin

Denna maskin är egentligen en skivstång som har utrustats med en form av åkbana som styr rörelsen i en lodrät bana. Det finns varianter som även har en något lutad bana. Runt denna bana finns någon form av stödben som håller balansen åt utövaren. Det som kanske är mest uppskattat med denna maskin, är möjligheten att avbryta övningen i vilket läge man vill, genom att låsa fast stången i åkbanan. Att låsa och lossa stången görs genom att vrida på stången åt något håll. Belastning ändras genom att hänga på viktskivor på stången, precis som en vanlig skivstång. Utan vikter väger stången cirka 25 kg, men det finns varianter som är avlastade med hjälp av motvikter i vajrar och dessa väger utan vikter i princip ingenting.